Så kan svensk fordonsindustri stärka Europas konkurrenskraft

Peter Bryntesson är VD för FKG och styrelseledamot i CLEPA, den europeiska paraplyorganisationen för fordonsindustrins leverantörer. Han är också en viktig aktör i Net Zero Industrys programforum.

När Europas industripolitik formas i Bryssel är svensk fordonsindustri med vid bordet. Peter Bryntesson är en av dem som driver på för en snabbare omställning via sina roller inom den europeiska branschorganisationen CLEPA. Den 12 september 2025 hade branschen ett strategiskt möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, där ett antal fordonstillverkare, ACEA och CLEPA samlades för att diskutera industrins framtid.

– Vi kan inte tillverka och sälja fordon som vi gjorde för 30 år sedan. Vi måste tänka nytt – både i produktion, organisation och strategi, säger Peter Bryntesson.

Europas konkurrenskraft under press

I en uppmärksammad rapport från hösten 2024 pekade Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken, ut de tre viktigaste faktorerna för att stärka EU:s konkurrenskraft: höjd innovationstakt, lägre energipriser och stärkt oberoende och säkerhet. Samtidigt konstaterade rapporten att Europa halkar efter.

Fordonsindustrin spelar en nyckelroll i att stärka Europas konkurrenskraft, men utvecklingen går för långsamt. En efterföljande rapport från CLEPA och Roland Berger visar att fordonsindustrin riskerar att förlora över 300 000 arbetstillfällen om branschen fortsätter på samma sätt som tidigare. Dessutom är europeiska leverantörer 15-35% dyrare än sina konkurrenter utanför EU. Vi behöver kort sagt bli både bättre och billigare.

Innovation och samverkan – nycklar till framgång

För att lyckas krävs ett innovativt ekosystem där idéer kan testas snabbt och där olika branscher möts. Bryntesson lyfter fram vikten av att tänka nytt, bryta silos och använda AI för att effektivisera både produktion och produktutveckling.

– Vi kan inte gräva där vi står. Många av framtidens lösningar kommer från start-ups och branschöverskridande samarbeten. Två världar måste mötas, säger han.

Han pekar på företag som Voi och Klarna, inte för deras produkter, utan för deras sätt att tänka kring digitalisering, skalbarhet och snabb utveckling. Inom fordonsindustrin finns fortfarande traditionella strukturer som bromsar innovation.

Sveriges roll i omställningen

Svensk fordonsindustri har förutsättningar att leda utvecklingen. Vi har starka industrikluster, hög teknisk kompetens och en tradition av samverkan. Men det krävs mer.

– Vi måste våga tänka utanför boxen. Det handlar inte bara om teknik, utan om att sätta mål och vara öppna för olika lösningar, säger han.

Bryntesson föreslår att projekt bör styras av effektmål, till exempel att öka konkurrenskraften med 20 %, snarare än att låsa sig vid specifika tekniska lösningar. Då får ingenjörer och utvecklare frihet att hitta de bästa vägarna framåt.

Ett konkret exempel är hur AI kan revolutionera produktutvecklingen. En AI-agent kan exempelvis simulera 25 miljoner lösningar för vindavvisare på en vecka – jämfört med 100 på en vecka med traditionella metoder. Det öppnar för enorma effektivitetsvinster. Om Volvo och Scania dessutom kan använda samma typ av vindavvisare kan stora besparingar göras. Men då måste vi tänka nytt även i design och samarbete.

Fabrikernas fysiska utformning är en annan flaskhals som vi inte fokuserat på tidigare. Många är byggda på 60- och 80-talet och är inte anpassade för dagens behov. Flöden, samarbete och innovation påverkas direkt av hur fabriken är konstruerad. Genom modernisering finns stor potential till effektivisering.

Regelverk som möjliggörare

Politisk osäkerhet, tullar, CO₂-krav och brist på långsiktighet skapar utmaningar. Samtidigt finns möjligheter inom till exempel återvinning, där lagar och regler behöver ses över. Idag klassificeras mycket som egentligen är värdefulla resurser som skräp – som exempelvis batterier.

– Om målet är att det ska vara billigare att återvinna än att tillverka nytt, måste regelverken anpassas därefter, säger han.

För beslutsfattare innebär det att skapa förutsättningar för snabbare testning och regelverk som främjar omställning. För industrin handlar det om att våga bryta gamla mönster.

Net Zero Industry – en katalysator för förändring

Net Zero Industry är en viktig möjliggörare för hela den svenska tillverkningsindustrins omställning. Programmet ska bidra till att säkerställa att innovationer inte stannar i labb eller pilotprojekt, utan når ut och gör skillnad i industrin. Bryntesson menar även att programmet ser till att vi får ut maximalt av offentliga investeringar.

– Vi har en viktig roll i att se till att insikter och innovationer når hela landet, från Eksjö till Luleå, säger Peter.

Att bygga ett innovativt ekosystem handlar inte bara om teknik. Det handlar om kultur, ledarskap och förmågan att ta risker vid rätt tillfälle. I ett sådant ekosystem samverkar stora företag, små aktörer, akademi och offentlig sektor för att snabbt omsätta idéer till verklighet.

– Resiliens, öppenhet och samverkan är avgörande. Vi måste våga bjuda in nya perspektiv – från andra branscher, unga företag och nya sätt att tänka. Det är så vi stärker svensk konkurrenskraft, avslutar han.