Frågor och svar – utlysningar

Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna kring våra utlysningar – från hur du ansöker och vilka kriterier som gäller, till praktiska tips. Syftet är att göra processen så tydlig och enkel som möjligt för dig som söker.

Vi uppdaterar sidan löpande för att säkerställa att du alltid har tillgång till den senaste informationen.

Ansök om projekt

Jag har frågor om utlysningen, vem ska jag kontakta?

Svar: Formalitetsfrågor rörande utlysningen besvaras av ansvarig finansiär. Dessa erbjuder normalt sett minst ett informationsmöte under ansökningsperioden för information om utlysningen och möjlighet till frågor.  

Frågor kring innehållet i utlysningen kan även diskuteras med programkontoret och med fördel skickas till utlysningar@netzeroimpact.se.  


Hur ansöker jag? 

Svar: Alla ansökningar och tilldelning av medel sker genom en av våra finansiärer Energimyndigheteneller Vinnova. 


Har ansökningar skrivna på engelska en nackdel i bedömningen?

Svar: Nej, men välj svenska om båda alternativen är möjliga.


Behöver vi bilaga fullmakt, letter of intent eller liknande?

Svar: Vilka bilagor som efterfrågas specificeras under respektive utlysning 

Ta också gärna en extra titt på Fullständig utlysningstext så att ni inte missar några av de särskilda anvisningar som finns för denna utlysning jämfört med standardanvisningar. 


Kan man som sökande få en “screening” av sin ansökan innan man skickar in för att se om projektet matchar kriterierna?

Svar: Nej. Samtliga formella krav på ansökan finns i utlysningstexten och det är viktigt att sökande ser till att dessa är uppfyllda. Projektets matchning mot bedömningskriterierna görs av en bedömargrupp först efter utlysningens stängning och det går därför inte att få en screening innan ansökan skickas in.


Vem bedömer ansökningarna?

Svar: De ansökningar som uppfyller de formella kraven bedöms av oberoende experter utifrån angivna bedömningskriterier för respektive utlysning. Bedömarna ger ett sammanvägt omdöme och rekommendation om avslag eller bifall som sedan behandlas av ansvarig myndighet. 

Beslut att bevilja eller avslå projektansökan fattas av ansvarig myndighet.  


Vad kan ändras mellan utlysningar, exempelvis breda årliga och missionsstrategiska utlysningar? 

Svar: Bred årlig återkommande utlysning  
– Öppnar tidigt på våren – stänger innan semestern 
– Hög igenkänning. Bred målgrupp.  
– Erbjudanden inom utlysningen kan variera fokus årligen.  

Missionsstrategiska utlysningar inom prioriterade områden   
– Återkommande under hela programperioden  
– Flera parallella erbjudanden inom respektive missionsstrategiska område för att ge stor effekt    


Projektparter

Vad räknas som en projektpart, kan det exempelvis vara moderbolag eller underleverantör?

Svar: I princip räknas en annan organisation än din egen (annat organisationsnummer) som en annan projektpart. Parten behöver ha kostnader i projektet. I bedömningen av ansökan tas hänsyn till projektets aktörkonstellation och dess relevans för projektets helhet.


Kan ett startup-företag söka? 

Svar: Vilka regler som gäller kan variera mellan olika utlysningar. Se särskilda villkor i aktuellt erbjudande.


Kan en utländsk organisation vara en projektpart ? 

Svar: Ja.


Kan en offentlig organisation bidra med medfinansiering

Svar: Ja


Räknas kommunala bolag som företag?

Svar: Ja, kommunala bolag räknas som näringsliv. En aktör anses bedriva ekonomisk verksamhet om aktören bedriver en verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en marknad. Aktörer som bedriver ekonomisk verksamhet betraktas som företag, vilket aktualiserar statsstödsregler. 


Räknas regioner och landsting som företag? 

Svar: Nej, regioner och landsting är inte företag. Bidrag till parter som inte bedriver ekonomisk verksamhet, exempelvis forskningsorganisationer, akademi och aktörer inom offentlig sektor, beviljas bidrag med stöd av förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem. Sådana aktörer kan beviljas bidrag med upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.


Finansiering

Hur brukar medfinansiering gå till?

Svar: Medfinansiering kan ske på många olika sätt. Det vanligaste är att projektparterna deltar i projektet med personal vars kostnader kan räknas med som medfinansiering, men kan lika gärna komma genom exempelvis köp av utrustning eller bidrag med kontanta medel.   


Hur ska man tänka kring de olika maximala stödnivåerna på projekt- respektive organisationsnivå? Hur räknar man?

Svar: Projektens maximala stödnivå kan aldrig överskridas och agerar som ett gränsvärde för hur bidraget kan fördelas mellan de involverade projektparterna.


Kan vi räkna finansiering från ett annat offentligt finansierat projekt som medfinansiering i detta projekt?

Svar: All offentlig finansiering ska sammanräknas så den maximala stödnivån förblir den samma. Så svaret är i praktiken nej.


Kan man söka stöd för inköp av utrustning?

Svar: Ja, avskrivningskostnaden under projekttiden är stödberättigad. Köper man exempelvis in utrustning i ett projekt som är 2 år och avskrivningstiden på utrustningen är 5 år så kan man söka stöd för 2/5 (40%) av kostnaden. 
 
Om utrustningen används till annat än i det sökta projektet så är det bara kostnaden för andelen som den används i projektet som ska redovisas. Använder man utrustningen från exemplet ovan till annat 50% av tiden så ska alltså bara 50% av de 40% redovisas. 


Kan lönekostnader räknas som medfinansiering?

Svar: Ja. Så länge dessa är faktiska och reviderbara.


Vad är stödberättigande kostnader?

Svar: För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den vara faktisk, reviderbar och uppstå inom projekttiden. Redovisning av projektkostnaderna ska vara särskiljbar från företagets övriga transaktioner. Detta gäller även för eventuella parter som inte är bidragsmottagare.


Finns en rekommenderad övre gräns för hur mycket medel ett projekt kan söka? 

Svar: Nej, inte direkt. Hur stort bidrag som en projektpart kan beviljas beror bland annat på organisationens storlek. Dokumentet för statligt stöd förtydligar vad som gäller för olika stora organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet. Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd. Observera att den högsta bidragsandelen per projekt inte är samma sak som den maximala tillåtna stödnivån per projektpart.