På vägen mot nettonoll – Ola Isaksson om två perspektiv som är avgörande för framtidens industri

Sverige står inför en av sina mest omfattande industriella omställningar där målet är att skapa en hållbar och konkurrenskraftig industri som klarar utmaningar inom klimat och resiliens. Men bakom utmaningen finns komplexa frågor om hur förändringen ska ske i praktiken. Ola Isaksson, professor vid Chalmers Tekniska Högskola och medlem i Net Zero Industrys forum, menar att det inte bara handlar om teknik – utan om kultur, samverkan och förmågan att tänka både kortsiktigt och långsiktigt – samtidigt.

Ola Isaksson är professor i produktutveckling vid institutionen för Industri- och materialvetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola, och har en lång erfarenhet av forskning. Men han inledde sin yrkesbana med en 20-årig specialistkarriär hos GKN Aerospace Engine Systems (tidigare Volvo Aero). Med sina båda perspektiv ser han styrkor som kan hjälpa tillverkningsindustrin i omställningen. Vi fick ett långt samtal med Ola om hur kan ser på möjligheterna att nå nettonoll och akademins roll för att Sverige som land ska lyckas.

En unik styrka som måste värnas

Svensk industri präglas av öppenhet och nära samverkan mellan akademi och näringsliv – en konkurrensfördel som riskerar att tas för given. I kontrast till länder där juridiska barriärer och slutna strukturer dominerar, skapar Sveriges kultur av förtroende bättre förutsättningar för gemensamt lärande.

– Vår öppenhet är unik. Tappar vi den tappar vi en av Sveriges största styrkor, menar han.

Ola menar att den öppna kulturen är en konkurrensfördel som vi riskerar att ta för given.

– Vi har en vana att jobba ihop, att känna varandra och förväntar oss alltid en öppenhet. Denna samverkan bygger på förtroende och förståelse för hur både akademi och industri tjänar på en öppen dialog. Respekt för affärskritiska faktorer som forskare måste beakta är en självklarhet, men lärandet i grundläggande frågor for t ex omställning till Net Zero stärks om fler kan ta del av det.

En stark möjlighet till framgång med Net Zero Industry

Ola ser programmet Net Zero Industry som mer än tekniska projekt – det handlar om att förändra hela industriella systemet.

– De enkla vinsterna är redan gjorda. Nu återstår de svåra 50 procenten: strukturella förändringar i ekosystemet. Utmaningen handlar om kultur, kompetens och arbetssätt. Jag tror att Net Zero Industry måste fungera som en katalysator för lärande, inte bara som en projektplattform. Industrin, akademin och samhällsaktörer har olika roller, men alla behövs för att nå målet. Här har vi en nyckel till konkurrenskraft!

Två tidsperspektiv – en balansakt

En av de största utmaningarna för systemet är att samtidigt hantera två parallella tidsperspektiv. Företag upplever ofta en tuff konkurrenssituation och måste relatera till en kvartalsekonomi där resultat ska synas direkt, medan akademin arbetar med kunskapsuppbyggnad som stärks genom kontinuitet under flera år.

– Om vi bara jagar snabba effekter riskerar vi att missa den långsiktiga kunskapsutvecklingen som bygger varaktig konkurrenskraft. Det är den som skapar verklig transformation. Vi måste kunna ha det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet i huvudet samtidigt – både industrin och akademin. Det är lätt att mäta om man har byggt en maskin eller kört ett test, men det som är avgörande för innovation är vad man lär sig på vägen. Människor som engagerar sig i framtidslösningar, t ex doktorander och forskare (både industriellt och inom akademin) bygger djup förståelse för både vision, potential och bygger förmåga att realisera den även efter genomförd forskningsinsats.

Han illustrerar med ett exempel från sin tid i industrin:

– De människor som upplever behoven och löser dagliga problem, t ex i produktion, är vana att lösa problem direkt. Att föra en dialog om vilka problem som förväntas komma ”om några månader” var ofta svårt. I dialog är det lätt att få en lista på vad som måste göras till på fredag, men att förutse problem om några månader var svårt. Konsekvensen blev ofta att problem löses i stunden, men de återkom ofta igen. De människor som arbetar strategiskt och övergripande med viktiga frågor över tid – å andra sidan – arbetar mer sällan direkt med problemlösningen på kort perspektiv. Lösningen är att respektera både kort – och långsiktiga problem, inte antingen den ena eller den andra.

Lärande som nyckel till innovation

Innovation handlar inte bara om att bygga nya maskiner eller demonstratorer. Den verkliga effekten uppstår genom lärande och de insikterna som utvecklas under resans gång.

– Att nå Net Zero handlar till viss del att bygga på det vi redan vet och kompetensutveckla, men lika mycket om att utveckla kunskap och insikter som ingen annan har. Det är först när vi förvandlar dessa nya idéer till produkter, processer och lösningar som vi tar verkliga steg framåt. Det som avgör om vi lyckas är hur vi tar tillvara på lärandet. Vi måste våga misslyckas och dra slutsatser av det. Om vi inte värderar forskning och kunskapsutveckling kommer vi att bli omkörda. Vi behöver mekanismer som säkrar lärandet och bygger starka individer som kan driva förändringen över tid. När forskningen fungerar ger den ofta insikter om att problem kan lösas på ett helt nytt sätt. Att lära sig hur det nya sättet kräver dock att man får lära sig det och få erfarenhet av det. Annars litar man på det sätt man gjort tidigare, även om det inte driver förändring. Inte sällan ger dessa insikter upphov även till nya affärer och företag! Att bygga på processkunskap, t ex hur man tillverkar avancerade produkter, är också grunden till hur framtidens produkter och produktionsteknik kan utvecklas.

AI och nya arbetssätt – en dold utmaning

Ola lyfter även fram hur ny teknik som AI förändrar arbetssätt och ställer nya krav på kompetens.

– Tekniken är inte problemet annat än att den utvecklas snabbt. Utmaningen är att förstå hur vi ska hantera och t ex arbeta med frågor till LLM’er som ChatGPT för att nyttja den på rätt sätt. Tidigare byggde vi upp kunskap steg för steg, medan vi nu får en färdig lösning på tio minuter. Det ser snyggt ut, men resultatet är en ”bild” som måste granskas kritiskt. Vi måste behålla ett kritiskt förhållningssätt och bygga metoder för att nyttja tekniken på ett sunt sätt.

Ett ekosystem i balans

Framtidens industriella omställning kräver ett helhetsperspektiv enligt Ola. Det handlar om att se hela ekosystemet – industri, akademi, utbildning och samhälle – och skapa strukturer som stödjer både kortsiktiga nyttor och långsiktig kunskapsuppbyggnad.

– Det är inte en större skördetröska vi behöver – det är även utsäde och kultivering, gödsling och gallring. Vi måste investera i lärande och kunskapsutveckling både på kort och lång sikt annars blir transformationen bara en illusion. Vi har bra förutsättningar i Sverige, men vi måste se hur olika aktörer samverkar och tillsammans bidrar till det vi behöver åstadkomma, avslutar han.