Svensk tillverkningsindustri i förändring – mot en konkurrenskraftig nettonoll-framtid
Den svenska tillverkningsindustrin är avgörande för tillväxt och välfärd, men vad krävs för att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraft men med kraftigt minskade växthusgasutsläpp?
Sverige har en stark tradition av samverkan mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Net Zero Industry fokuserar, likt övriga program innom Impact Innovation, på större systemomställning snarare än enskilda tekniska lösningar.
I förra veckan arrangerade vi panelsamtalet ”Systemskifte för en konkurrenskraftig nettonoll-industri” på Science Week och Sveriges Innovationsriksdag i Södertälje. Utgångspunkten i samtalet var på frågor som ”är det möjligt att ha fokus på hållbarhet, resiliens och konkurrenskraft samtidigt?” och ”vad menas egentligen med systemomställning?”.
– Vi kan inte längre lösa komplexa utmaningar med enskilda åtgärder. Tidigare har ofta fokus varit på teknik, men nu sätter vi själva utmaningarna i mitten och tittar på det omgivande ekosystemet med produkter, produktionssystem, design och affärsmodeller. Det är ett nytt angreppssätt som vi tror är nödvändigt, inledde Sofia Wieselfors, programchef för Net Zero Industry.
Klas Cullbrand, Analys- och innovationsstrateg i programmet, fyllde i att svensk industri är avgörande för både tillväxt och hållbarhet, men att utmaningarna är många:
– Svensk industri är helt avgörande för arbetstillfällen, export, konkurrenskraft och ett hållbart samhälle. Men vi står inför stora utmaningar – inte minst miljöpåverkan, där industrin står för en tredjedel av Sveriges utsläpp.
Affärsmodeller och resursanvändning i fokus
En stor del av samtalet kretsade kring behovet av nya affärsmodeller. Dagens produktfokuserade modeller driver överkonsumtion, vilket står i konflikt med hållbarhetsmålen. Monika Bellgran från Mälardalens universitet lyfte behovet av cirkulär ekonomi
– Vi är bara i början av den cirkulära omställningen. Det handlar inte längre om värdekedjor, utan om värdenätverk. Du måste få hela systemet – uppströms och nedströms – att samspela. Det krävs transparens, spårbarhet, och nya affärsmodeller. Vi måste börja fråga oss: hur cirkulär är varje maskin vi köper in? Går den att plocka isär? Är den moduluppbyggd? sa hon och fortsatte. Vi har länge designat produkter för åldrande – affärsmodeller har byggt på att du köper en ny bil, en ny modell. Nu måste vi tänka om helt kring hur företag tjänar pengar.
Resiliens – motståndskraft i en osäker värld
Något som har visat hur sårbar industrin är senaste åren med pandemin, anfallskriget i Ukraina och geopolitiska förändringar. För att skapa hållbarhet krävs det att industrins resiliens kan byggas genom bland annat diversifiering, lokal närvaro och samarbete.
– Det handlar om motståndskraft mot allt från pandemier till energikriser. Hur hanterar du ett elavbrott i din verksamhet? Hur säkerställer du kompetens och långsiktig tillgång till resurser? Det är inte bara teknik – det är hela systemet som måste vara robust, menar Klara Hellstad från Energimyndigheten som beskrev resiliens som en mångfacetterad fråga.
David Mjuriker från Scania lyfte vikten av kontroll över produkten:
– Vi ser stora möjligheter att utveckla cirkulära affärer. Istället för att sälja en lastbil som hårdvara, säljer vi tillgång till den som tjänst. Då kan vi återanvända komponenter – ett batteri kan flyttas till ett annat fordon, eller få ett andra liv som stationär energilagring. Det är svårt att övertyga en kund om att en återanvänd växellåda är lika bra – men om vi har kontrollen, spelar det ingen roll så länge den fungerar.
Hållbarhet och konkurrenskraft – två sidor av samma mynt
Men går det att vara hållbar samtidigt som konkurrenskraften är avgörande för Sverige som land? Det var panelen helt enig om att det gör, tvärtom så måste hållbarhet och konkurrenskraft gå hand i hand. För att nå målet om nettonollutsläpp till 2040 summerade panelen fyra insatser som behövs:
– Om klimatomställningen bromsas påverkas vi negativt jämfört med våra konkurrenter. Om den accelererar är det bra för oss och för Sverige. Vi har lösningarna – men det måste vara lönsamt för våra kunder att välja dem. Det kräver styrmedel och laddinfrastruktur, sa David Mjuriker och efterlyste tydliga mål. Historiskt har Sverige satt upp mål om att bli bäst på trafiksäkerhet och luftkvalitet – och det har lett till exportframgångar. Nu behöver vi motsvarande visioner för elektrifiering och autonoma fordon.
– Vi ser att företag investerar stort i omställningen – både i produkter och processer. Det är en helhet, och det är både konkurrenskraft och hållbarhet som driver den, berättade Klara Hellstad.
– Vi måste sluta tro att innovation alltid handlar om att ta fram något nytt. Det finns redan strukturer och lösningar – vi måste implementera dem, särskilt hos små och medelstora företag. Det är där Net Zero kan göra skillnad. Att tro att man är konkurrenskraftig genom att gå mer mot fossilt och använda jordens resurser osmart – det är ingen affärsmodell. Det finns ingen väg tillbaka. Vi vet vilken riktning vi måste ta, fyllde Monika Bellgran i.
Net Zero Industry – en möjliggörare
Programmet Net Zero Industry vill vara en möjliggörare för förändring – en drivkraft i innovationssystemet.
– Vi har inte så mycket pengar eller tid därav vi måste hitta det som verkligen gör skillnad. Trots att vi sitter här och pratar systemomställning och utmaningar som är komplexa och svåra, känns det väldigt hoppfullt och som att det inte alls behöver vara svårt, konstaterade Sofia Wieselfors med glimten i ögat och avslutade med att uppmana alla aktörer att bidra. Vi vill ha dialog med er – kom med idéer, förslag, frågor och inspel eller bara ta en kaffe och samtal. Det är så vi tar kliv framåt.
Missade du panelsamtalet? Se det här i efterhand!
