Därför blir naturen en strategisk fråga för industrins omställning
Industrins omställning till nettonoll handlar inte bara om att minska utsläppen. En rapport från Svenskt Näringsliv visar att naturrelaterade risker som vattenbrist, extremväder och förlust av biologisk mångfald kan få långtgående konsekvenser för produktion, energiförsörjning och globala leveranskedjor. För svensk industri blir därför resiliens en allt viktigare del av konkurrenskraften.
Under lång tid har företag kunnat utgå från relativt stabila natur- och klimatförhållanden. Men det håller på att förändras. Enligt Svenskt Näringsliv är cirka 75 procent av Europas företag direkt eller indirekt beroende av naturen och dess ekosystemtjänster, samtidigt som mer än hälften av världens BNP är kopplad till fungerande ekosystem. För industrin handlar det om tillgång till råvaror, vatten, energi och transporter, men också om fungerande leverantörskedjor och stabila marknader.
Samtidigt ökar riskerna. World Economic Forum bedömer att miljörelaterade risker kommer att vara de mest sannolika och allvarliga hoten mot världsekonomin på tio års sikt. Extrema väderhändelser rankas som den största globala risken, följt av förlust av biologisk mångfald och kollapsande ekosystem.
– Naturrisker är komplexa frågor som påverkar hela system, från råvaror och energi till globala värdekedjor. Rapporten är ett viktigt bidrag till förståelsen av hur klimatomställning, naturresurser och industriell konkurrenskraft hänger samman och det är värdefullt att Svenskt Näringsliv lyfter både utmaningarna och möjligheterna på ett brett och kunskapsbaserat sätt, säger Sofia Wieselfors, programchef för Net Zero Industry.
Resurseffektivitet stärker både klimatet och konkurrenskraften
Rapporten lyfter att den globala efterfrågan på energi och material ökar till följd av befolkningstillväxt, urbanisering och teknisk utveckling. Sedan 1970 har det globala resursuttaget ökat med omkring 400 procent och väntas öka med ytterligare 60 procent till 2060. Samtidigt som beroendet av naturresurser och ekosystem ökar, utsätts naturen för allt större belastning, vilket riskerar att få betydande konsekvenser för försörjning, ekonomi och konkurrenskraft. Det gör resurseffektivitet och säker tillgång till material allt viktigare för svensk industri.
– De företag som lyckas skapa mer värde med mindre material kommer inte bara att minska sina klimatavtryck utan också stå starkare när världen blir mer osäker, säger Sofia Wieselfors.
Innovation blir en nyckel till motståndskraft
Rapporten pekar också på innovation som en avgörande faktor för att bygga resilienta industriella system. Nya material, digitala verktyg, cirkulära affärsmodeller och smartare produktionsprocesser kan minska både resursanvändning och riskexponering.
Samtidigt räcker det inte att optimera den egna verksamheten. Risker sprids genom hela värdekedjor, vilket gör samverkan mellan företag, forskningsaktörer och offentlig sektor allt viktigare.
– Många av de utmaningar industrin står inför kan inget företag lösa på egen hand. Därför behövs innovationssamarbeten som stärker hela system, från råvaruförsörjning och energisystem till nya cirkulära affärsmodeller, säger Sofia Wieselfors.