När koldioxid blir en del av lösningen för textilindustrin
Textilindustrin präglas av hög resursanvändning, ökande avfallsmängder och en begränsad grad av materialåtervinning. I dag går stora volymer textilier till förbränning, samtidigt som tekniska hinder gör det svårt att återvinna material i industriell skala.
En ny väg för textilåtervinning
Trots att mycket av materialet skulle kunna användas igen saknas ofta lösningar som fungerar i större skala och som kan hantera de komplexa materialflöden som präglar modern textilproduktion. Resultatet är att värdefulla resurser går förlorade. Textilproduktionen är dessutom fortsatt resurskrävande, inte minst när det gäller vatten och energi. Den höga vattenanvändningen bidrar ytterligare till industrins miljöpåverkan och tydliggör behovet av nya sätt att både producera och hantera textilier. Som svar på dessa utmaningar utvecklar Renasens en metod för textilåtervinning som tar tillvara textilavfall och omvandlar det till nya fibrer med hjälp av koldioxid. Metoden bygger på en selektiv reningsprocess med subkritisk CO₂-teknologi, där elastan och restfärger avlägsnas för att möjliggöra återvinning av textilier som i dag i stor utsträckning inte materialåtervinns, men som har potential att användas igen i nya materialflöden.
Enligt Renasens är klimatpotentialen betydande på flera nivåer, i och med att polyester utgör över 50 procent av den globala fiberproduktionen och är en viktig anledning till att stora mängder syntetiska textilier går till förbränning. Varje kilo återvunnen polyester kan ersätta fossilbaserad jungfrupolyester.
Hon tillägger att processen är vattenfri och undviker starka lösningsmedel, såsom DMF som är ett ämne klassificeras som SVHC enligt REACH. Processen består av tre steg i ett flexibelt och modulärt system: först avlägsnas färger och beläggningar, sedan rengörs materialet och därefter separeras fibrerna mekaniskt för att kunna återanvändas som råvara. Systemet kan anpassas efter olika textiltyper och volymer, vilket är viktigt för industriell skala. Den vattenfria processen minskar resursanvändningen i en annars vattenintensiv industri, samtidigt som fibrernas kvalitet bevaras och energibehovet optimeras i varje steg.
– Den exakta klimatvinsten är ännu inte kvantifierad, men processen kräver färre fossila råvaror, lägre energiintensitet än kemisk återvinning och ingen avloppshantering, säger Jade Bouledjouidja, grundare och VD på Renasens.
Renasens lyfter fram att den vattenfria tekniken ger avgörande tekniska och miljömässiga fördelar. I praktiken handlar det om tre centrala styrkor: den eliminerar behovet av att behandla processvatten som är en av de mest resurskrävande och kostnadsdrivande delarna i dagens textilindustri. Samtidigt kan koldioxiden cirkulera i ett slutet system, vilket minimerar förluster och ökar resurseffektiviteten. Dessutom är processen selektiv genom att justera tryck, temperatur och tillsatser kan färgämnen och elastan avlägsnas utan att bryta ned fibern. Det gör att materialets kvalitet bevaras och möjliggör återanvändning i mer krävande produkter.
Bouledjouidja betonar att selektiviteten är avgörande, eftersom fibern bevaras intakt till skillnad från kemisk återvinning som bryter ned materialet och kräver att det byggs upp på nytt.
Genom att minska behovet av ny råvara och sänka utsläppen av växthusgaser kan lösningen bidra till en mer cirkulär och resurseffektiv textilindustri där fokus ligger på att använda befintliga resurser smartare. Den största möjligheten ligger i att låsa upp materialflöden som i dag inte återvinns alls. Textilier med polyester, elastan och färgämnen som är vanliga i sportswear och fast fashion men avvisas ofta eftersom de förstör maskiner och försämrar kvalitet. Med en fungerande reningsprocess kan detta avfall i stället bli ett högkvalitativt råmaterial för nya fibrer.
– Det är inte en inkrementell förbättring, det är ett nytt inslag i värdekedjan som tidigare helt saknats, menar Bouledjouidja.
Samtidigt arbetar Renasens för att integrera metoden i befintliga värdekedjor, vilket kräver samverkan mellan aktörer från sortering till produktion. Enligt Bouledjouidja kan tekniken spela en viktig roll tidigt i värdekedjan, exempelvis som ett förbehandlingssteg hos sorterare eller specialiserade aktörer innan materialet går vidare till återvinning. Det förändrar logiken i hela kedjan, där sorterare kan leverera renare och mer specificerade flöden, återvinnare kan ta emot bredare materialfraktioner och varumärken kan fortsätta använda elastan utan att materialen låses i en linjär modell.
Hon betonar samtidigt att ett brett genomslag kräver flera parallella insatser som validering i pilotskala, ökad tillgång till sorterat post-consumer-material (i dag en tydlig flaskhals som EU:s textilsorteringsdirektiv väntas adressera) samt ekonomiska incitament, exempelvis EPR-finansiering, som gör det mer attraktivt att investera i förbehandling än i förbränning.
Projektet visar även hur Net Zero Industrys breda utlysning, genom finansiering, bidrar till att skapa förutsättningar för att förena klimatnytta och industrins utveckling och konkurrenskraft.
Projektperiod: 11/10/2025 – 11/10/2027
Projektnamn: En selektiv reningsprocess för att avlägsna elastan och restfärger från textilavfall baserad på subkritisk CO2 teknologi – Net Zero Industry