Systeminnovation – förändring på djupet

I en värld präglad av snabba förändringar, komplexa utmaningar och globala kriser växer behovet av något mer än inkrementella förbättringar – vi behöver förändring på systemnivå. Det är här systeminnovation kommer in i bilden.

Vad är systeminnovation?

Systeminnovation är en form av innovation som riktar sig mot förändring av hela system, inte bara förbättring av enskilda komponenter. Med “system” menar vi inte bara tekniska infrastrukturer, utan hela nätverk av aktörer, institutioner, normer, värderingar, affärsmodeller och regler som tillsammans formar hur ett samhällsområde fungerar – till exempel energisystemet, livsmedelssystemet eller vår välfärdsmodell.

Till skillnad från traditionell innovation, som ofta fokuserar på en ny produkt eller tjänst, innebär systeminnovation ett djupare skifte. Det handlar om att omforma samspelet mellan delar i ett system så att nya lösningar och strukturer blir möjliga – och gamla hinder undanröjs. I praktiken innebär det ofta att flera förändringar sker samtidigt, i samverkan mellan olika aktörer och nivåer: teknologiska, sociala, ekonomiska och institutionella.

Systeminnovation utgår ofta från komplexa samhällsutmaningar som inte kan lösas av en enskild aktör eller lösning. Det kräver ett systemperspektiv, där man ser hur olika delar påverkar varandra, och hur flera olika förändringar på rätt plats kan få stor effekt. Många förväxlar komplexa utmaningar med komplicerade, där det senare snarare handlar om att det kan vara svårt att göra förändringen. Komplext blir det först när utmaningen kräver multidisciplinära insatser från olika aktörer i hela systemet och där lösningen är svår att förutse, säger Jenny Engström, ansvarig för Impact Accelerator på Vinnova.

Varför är det viktigt?

Många av de mest akuta samhällsutmaningarna idag – klimatförändringar, social ojämlikhet, ohållbar resursanvändning – är systemiska till sin natur. De uppstår inte ur enskilda aktörers handlingar, utan ur komplexa nätverk av beroenden, strukturer och vanor.

Att försöka lösa dessa utmaningar med små, isolerade åtgärder är som att sätta plåster på ett brutet ben. Vi behöver tänka större och agera tillsammans. Systeminnovation erbjuder en ram för just detta. Dagens system fungerar utifrån strukturer, normer och incitament som formats över lång tid som inte är utformade för att möta och hantera dagens problem vilket håller oss tillbaka från att uppnå hållbarhet, rättvisa och långsiktig resiliens.

Systeminnovation är en viktig hjälp för att identifiera rotorsakerna bakom de problem och hinder som finns, även för att ta hand om och inkludera nya möjligheter tex genom ny teknik. Systeminnovation är både ett förhållningssätt och en verktygslåda. Det handlar om att:

• Ställa om snarare än ställa till rätta – att identifiera och förändra de underliggande orsakerna snarare än att bara behandla symptomen.
• Bryta inlåsningar – många system präglas av tröghet och motstånd mot förändring. Systeminnovation hjälper oss att hitta vägar förbi dessa låsningar.
• Främja helhetssyn – när vi ser till helheten, snarare än bara delar, blir det tydligare hur lösningar inom ett område kan skapa mervärde på flera andra samtidigt (t.ex. hälsa, klimat och jämlikhet).
• Möjliggöra transformation – det handlar inte om att “göra mer av samma”, utan om att omforma spelplanen så att nya, hållbara och rättvisa lösningar kan växa fram.

Man kan säga att vi står inför utmaningar som kräver något mer än teknisk utveckling eller policyförändringar i sig – vi behöver förmågan att tänka om hela sättet vi organiserar oss på. Systeminnovation erbjuder både ett språk och ett arbetssätt för att åstadkomma det, säger Jenny.

Hur sker systeminnovation?

Systeminnovation sker sällan genom en enskild aktörs insats. Istället krävs samverkan mellan olika sektorer – offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhälle och forskare. Det krävs även experimenterande och lärande, där man vågar testa i liten skala, utvärdera dem, och sedan skala upp det som fungerar.

Ofta används begrepp som systemtänkande, design thinking, policy-labb, transformativa innovationsmiljöer och missionsdriven innovation i detta sammanhang.

– Impact Innovation är en misssionsorienterad innovationssatsning där programmen var för sig och gemensamt med hjälp av bland annat systeminnovation ska skapa förflyttningar till ett hållbarare system inom några av samhällets viktigaste funktioner/områden.  Om vi jämför med dess föregångare, säger Jenny Engström. 

Utmaningar

Systeminnovation är inte lätt. Det kräver tålamod, uthållighet och mod. System är ofta trögrörliga, och många aktörer har intressen av att bevara status quo. Därför är det viktigt att arbeta med förändringsledning, bygga tillit mellan aktörer och skapa gemensamma visioner för framtiden.

För tillverkningsindustrin är den stora utmaningen att minska sitt klimatavtryck samtidigt som såväl konkurrenskraft som resiliens bibehålls och ökas i en global kontext. Det innebär exempelvis att hitta nya processer att utveckla, designa och tillverka produkter, samtidigt som parallellen mellan ökad ekonomiska vinster och ökad resursanvändning behöver bytas. Det är en uppgift ingen aktör kan skapa på egen hand, utan hela systemet behöver bidra för att missionen om en svensk tillverkningsindustri med nettonoll ska uppnås till 2024.

– Programmet har en ambitiös mission som kräver att processer och system inom tillverkningsindustrin och dess värdekedjor, både upp- och nedströms, transformeras. Alla har nog en insikt om att de komplexa utmaningar vi ser inte går att lösa på samma sätt som tidigare. Jag ser systeminnovation som en ny möjlighet att metodiskt transformera stora, komplexa och etablerade industriella ekosystem där det krävs att vi knyter ihop flera lösningar och samarbetar med fler och på nya sätt, säger Sofia Wieselfors, programchef för Net Zero Industry. Det känns såklart extra spännande att vi är ett av de första innovationsprogrammen som utgår från en systemansats och banar väg för nya arbetssätt.